I balansräkningen ska skulderna vara uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder. Skillnaden mellan en kortfristig och en långfristig skuld är att en kortfristig skuld förfaller till betalning inom 12 månader från balansdagen (bedömningen görs utifrån skuldens löptid) medan en långfristig skuld förfaller till betalning senare än så. Har företaget skulder som förfaller senare än fem år efter balansdagen (räkenskapsårets sista dag) ska en upplysning lämnas i not. Upplysningen ska avse den del av de totala skulderna som förfaller senare än fem år efter balansdagen. 

Observera att denna upplysning inte omfattar en checkkredit som redovisas som långfristig. Checkkrediten redovisas normalt som en långfristig skuld (om det är troligt att krediten förnyas och kommer att utnyttjas efter förfallodagen). Detta gäller även om krediten formellt är kortfristig.